Följ LED & LED

Effektfaktor och lysdioder

Publicerat 2016-05-10 av Kristofer Blockhammar

Effektfaktorn (PF) är ett av de esoteriska ämnen elektriker talar om i dystra rum när baren har stängt.

Det finns effekt och sedan finns det effekt. Det finns användbar effekt, vilket är vad vi behöver för att saker ska fungera, känd som verklig effekt och sen finns det effekt som försvinner bort på grund av ineffektivitet inom de elektroniska kretsarna. Kombinerar man denna bortkastade effekt med verklig effekt får man skenbar effekt. Dividerar men den verkliga effekten med den skenbara effekten får man effektfaktorvärdet. Man skulle naturligtvis föredra att det inte fanns någon bortkastad energi, så att verklig effekt och skenbar effekt har samma värde och effektfaktorvärdet skulle vara 1,0. Ur praktisk synvinkel kommer detta inte alltid vara möjligt, men man kan göra vad som krävs för att minska skillnaden mellan det verkliga och det skenbar värden genom att tillämpa effektfaktorkorrigering.

Det är där triangeln till till vänster kommer in. Rita en tänkt linje som representerar den verkliga effekten i mitten av pappret, från botten av pappret mot toppen. Detta representerar den verkliga effekten. Dra drar sedan en horisontell linje från botten av den vertikala linjen en kort bit, denna linje representerar den effekt som slösas bort i kretsarna. Hypotenusan av dessa två linjer ger det skenbara effektvärdet.

I LED-armaturer som har ett lågt effektfaktorvärde är en följd av en dålig kretsdesign för drivrutinerna som driver lysdioderna. Snedvridningar skapas i vågformer mellan spänning och ström inom systemet och det är nivån av distorsion som avgör graden av energiförluster.

Denna effektförlust är inte ett oundvikligt inslag i LED-belysning, det är ett resultat av kommersiella beslut att hålla nere kostnaderna. Ingen LED-belysning, bör ha en effektfaktor på mindre än 0,9.