En framtida europeisk energigemenskap

Det civila samhällets deltagande

Publicerat 2012-02-03 av Kristofer Blockhammar

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Bryssel den 18 januari 2012

YTTRANDE
från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
om
"Det civila samhällets deltagande i genomförandet av
en framtida europeisk energigemenskap"
(yttrande på eget initiativ)

_____________

Föredragande: Pierre-Jean Coulon
_____________

"Det civila samhällets deltagande i genomförandet av en framtida europeisk energigemenskap".

Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 20 december 2011.

Vid sin 477:e plenarsession den 18–19 januari 2012 (sammanträdet den 18 januari 2012) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 183 röster för, 2 röster emot och 8 nedlagda röster:

 

Slutsatser och rekommendationer

EESK stöder kommissionens senaste initiativ som syftar till att fullfölja sammanlänkningen och skapa en inre marknad för energi. EESK stöder även insatserna – framför allt från rådets sida – för att stärka EU:s och medlemsstaternas ställning internationellt. EESK noterar bl.a. den energifärdplan för 2050 som Europeiska kommissionen offentliggjorde den 15 december 2011, inte minst i syfte att fastställa en "europeisk strategi, där alla medlems­stater har en samsyn".

EESK stöder principen om att inrätta en europeisk energigemenskap och ställer sig bakom de övergångsåtgärder som krävs, bland annat regionala europeiska energinät, en utvecklingsfond för förnybar energi och en inköpsgrupp för gas.

EESK rekommenderar att man går ännu längre och integrerar de europeiska marknaderna så att energipriserna konvergerar och minskar. När det gäller energimixen föreslår kommittén också att man på EU-nivå fattar så samstämmiga och effektiva beslut som möjligt. Stater skulle kunna gå samman i grupper för att organisera ett ökat samarbete baserat på prioriterade infrastrukturprojekt, sammanlänkningar och kompletterande energiproduktion och tillhanda­hållande av energi.

EESK föreslår att investeringarna, även nationella investeringar, satsas på forskning om koldioxidsnål energiteknik. Tyngdpunkten bör ligga på förnybar energi och stora projekt som kan bidra till en återindustrialisering av Europa och till sysselsättning.

EESK anser att alla medborgares tillgång till energi bör utgöra ett av målen i EU:s gemensamma energipolitik. Kommittén rekommenderar att behöriga myndigheter och energi­leverantörer systematiskt informerar slutkonsumenterna om deras rättigheter och att man vid behov stärker konsumentskyddet. EESK rekommenderar att man utan dröjsmål tar itu med energifattigdomen, bland annat genom en "europeisk pakt för energisolidaritet".

EESK anser att det bör inrättas en gemensam struktur för energiförsörjning från fossila källor. Kommittén anser vidare att EU bör få ökade befogenheter att förhandla om och kontrollera internationella energiförsörjningsavtal.

EESK rekommenderar ett utökat samarbete på energiområdet med utvecklingsländerna och med EU:s grannländer för att främja utveckling och partnerskap.

Det är oerhört viktigt att medborgarna informeras om och involveras i debatten om energifrågorna, med beaktande av miljöfrågornas betydelse, omfattningen på de nödvändiga investeringarna, de politiska beslutens följder för samhället och konsekvenserna för vår livsstil samt med tanke på att det måste finnas ett stöd från allmänheten. EESK efterlyser ett europeiskt forum där det civila samhället kan bevaka energifrågor och som gör det möjligt för medlemsorganisationerna att framföra sina ståndpunkter till beslutsfattarna.

EESK måste vara en plats för återkommande strukturerade diskussioner med det europeiska civila samhället om den europeiska energigemenskapens fortlöpande utveckling.

EESK rekommenderar att man under tiden fram till 2014 utvärderar de framsteg som har gjorts med stöd av artikel 194 i EUF-fördraget, och då undersöker om förändringar är nödvändiga mot bakgrund av förslagen i detta yttrande.

 

EU:s energipolitik: utmaningar, framsteg och begränsningar

EU:s energisituation kännetecknas av en allt större obalans mellan den inhemska produktionen och konsumtionen samt ett stort och djupt rotat beroende av kolbaserad energi. EU står således samtidigt inför följande tre stora utmaningar, som dessutom är svårförenliga:

• Motverka klimatförändringarna och övergå till ett koldioxidsnålt samhälle.

• Integration och en effektiv inre marknad för energi och överkomliga energipriser.

• Tryggad försörjning.

 

Målsättningen att skapa en inre marknad för elektricitet och gas härrör från 1996 (det första liberaliseringspaketet), men 15 år senare är den inre marknaden för energi fortfarande i hög grad ett tomt skal: Endast 3 % av elektriciteten levereras från ett land till ett annat, konsumenterna kan fortfarande inte välja en leverantör i en annan medlemsstat, utvecklingen av förnybara energikällor – som enligt planerna ska bli den främsta källan till elproduktion – grundar sig fortfarande på nationella stödmekanismer, planeringen av näten är fortfarande i hög grad en nationell befogenhet (och Acer, Byrån för samarbete mellan energitillsyns­myndigheter, har bara hand om den gränsöverskridande kapaciteten, samtidigt som en verkligt integrerad marknad förutsätter att man också agerar gemensamt i de nationella näten), EU talar fortfarande inte med en röst med de länder som fungerar som energileverantörer osv. Besluten om de stora politiska strategierna avseende gas- och elsektorn fattas fortfarande huvudsakligen på nationell nivå.

Gemensamma insatser som ger EU:s kollektiva intresse företräde framför de intressen som uppfattas som nationella är nödvändiga med tanke på hur omfattande dessa frågor är, och med tanke på att EU:s medlemsstater är högst beroende av varandra i politiskt, ekonomiskt och tekniskt hänseende.

Målsättningen för närvarande är att den inre marknaden för energi ska vara slutförd 2014. Genom att upprätta ett europeiskt energisystem tillgodoser vi EU-medborgarnas önskemål. Av Europaparlamentets nyligen genomförda Eurobarometerundersökningar (EB Standard "Energi" 74.3 av den 31 januari 2011 och EB Special 75.1 från den 19 april 2011) framgår det dels att EU-medborgarna tror på det europeiska mervärdet och föredrar gemenskapsmetoden, dels att deras oro har att göra med de utmaningar som nämnts ovan, i följande ordning: prisstabilitet, förnybara energikällor och tryggad energiförsörjning. När det gäller försörjningstryggheten anser 60 % av EU-medborgarna att de skulle vara mer skyddade om EU-länderna samordnade sina åtgärder. Slutligen är 78 % av EU-medborgarna för förslaget om en europeisk energigemenskap.

EESK anser att EU:s insatser skulle återfå sin legitimitet om man på ett effektivt sätt tog medborgarnas stora oro på allvar. Ett successivt införande av en europeisk energigemenskap är det bästa sättet att för EU-medborgarna mildra de ekonomiska och sociala effekterna av utmaningarna på energiområdet. Det faktiska energiberoendet mellan medlemsstaterna utgör ett stort hot mot EU:s sammanhållning, om EU inte har demokratiska styrmedel för att fatta gemensamma beslut till förmån för allmänhetens bästa.

 

På väg mot en europeisk energigemenskap

Mot denna bakgrund lade Jacques Delors fram förslaget om att skapa en verklig europeisk energigemenskap, och detta förslag har fått stöd av Jerzy Buzek. Detta politiska projekt behandlas i en detaljerad rapport från tankesmedjan Notre Europe (se: http://www.notre-europe.eu/uploads/tx_publication/Etud76-Energy-en.pdf) och kan enligt EESK vara en lösning på de nämnda utmaningarna, samtidigt som det kan bidra till att ge den europeiska integrationen en nystart och förnyad legitimitet.

Flera alternativ föreslås, alltifrån status quo (artikel 194 i EUF-fördraget) till att man ingår ett nytt europeiskt energifördrag.

Dessutom föreslås ett antal övergångsåtgärder, bland annat följande:

• Ökat samarbete kring EU:s regionala elnät.

• En gemensam energifond för utveckling av ny teknik.

• Inrättande av en europeisk inköpsgrupp för gas.

 

EESK, som redan antagit yttranden med förslag om en europeisk tjänst av allmänt intresse på energiområdet,anser att man bör dra nytta av initiativkraften i tankesmedjan Notre Europes rapport och gå ännu längre genom att göra det civila samhället delaktigt i debatten och genom att genomföra åtgärder för att uppnå målsättningarna för integration och samarbete.

 

EU på väg mot en mer integrerad energipolitik

EESK ser positivt på Europeiska kommissionens initiativ för att ta itu med utmaningarna på energiområdet, bland annat de förslag som kommissionen nyligen lade fram om krisförebyggande, nät och infrastrukturer samt försörjningstrygghet i förhållande till tredjeländer. Dessa förslag bidrar till solidariteten, samarbetet och effektiviteten och därmed även till strävan mot en gemensam vision.

EESK välkomnar det nyligen framlagda förslaget till förordning om riktlinjer för trans­europeiska energiinfrastrukturer (KOM(2011) 658 slutlig) som är ett resultat av den översikts­plan om ett integrerat europeiskt energinätverk som lades fram 2010 (KOM(2010) 677 slutlig). Kommittén kommer att ta ställning till detta i ett separat yttrande (yttrande TEN/470).

EESK stöder kommissionens initiativ för att ge EU:s energipolitik en integrerad och enhetlig extern dimension som kan bidra till att trygga energiförsörjningen från tredjeländer (KOM(2011) 539 slutlig). EESK stöder allt som stärker EU:s ställning gentemot EU:s externa partner. Kommittén behandlar denna fråga i yttrande TEN/464.

EESK stöder mekanismen för informationsutbyte om mellanstatliga avtal mellan medlems­staterna och tredjeländer på energiområdet (KOM(2011) 540 slutlig). Detta förslag från kommissionen är viktigt, eftersom det bekräftar att EU-medborgarnas intressen måste ges företräde framför de nationella intressena (yttrande TEN/464).

 

Framtidens utmaningar kräver större ambitioner och ökat deltagande

Trots märkbara framsteg anser EESK att man måste gå längre i den gemensamma hanteringen av energifrågor, i synnerhet med hänsyn till målet om att inrätta ett koldioxidsnålt energisystem till 2050.

 

Mot en integrerad energimarknad på EU-nivå

EU:s energilagstiftning bör i större utsträckning främja en gemensam strategi när det gäller energiproduktionen. Detta gäller framför allt de förnybara energikällorna för vilka det har ställts upp nationella målsättningar. Man bör prioritera de mest lönsamma investeringarna med tanke på deras kostnadseffektivitet och produktionsfördelar inom EU. Det behövs också större solidaritet under perioder då produktionen på EU-nivå är låg. Därför kan det vara nödvändigt att anpassa EU-lagstiftningen.

EESK påpekar följaktligen hur viktigt det är att tillsammans planera näten och att samman­länka dem för att lösa upp överbelastningar, framför allt vid gränserna. Kommissionen borde spela en ledande roll i detta avseende. De privata aktörerna måste även kunna planera på lång sikt när det gäller avkastningen på investeringar. Här skulle man kunna tänka sig offentlig-privata partnerskap.

Även om valet av energimix är en nationell befogenhet måste medlemsstaterna visa ansvar i sina beslut om energiproduktionen. De beslut som medlemsstaterna ensidigt fattar, t.ex. efter olyckan i Fukushima, och som har gjort det svårare att finna en balans mellan efterfrågan och energiproduktion på regional nivå, måste med tanke på det stora ömsesidiga beroendet hädanefter samordnas på EU-nivå. De förnybara energikällornas ökade betydelse kommer på sikt göra det nödvändigt att tillsammans se till att det finns en tillräckligt stor energibuffert om de förnybara källorna inte ger en tillräckligt stor energiproduktion.

Den bristande samordningen skadar tillförlitligheten i medlemsstaternas energiförsörjning, och detta omintetgör de insatser som samtidigt gjorts för att öka sammanlänkningen och solidariteten inom EU. Samtidigt får det faktum att man avstår från kärnkraft – en energikälla med låga koldioxidutsläpp – på kort sikt inte leda till utbredd användning av förorenande energikällor, vilket skulle motverka EU:s mål. Arbetet bör präglas av största möjliga öppenhet och ske i samråd med företrädare för det organiserade civila samhället.

Med tanke på energiberoendet mellan medlemsstaterna anser EESK att energioberoende i framtiden endast kan uppnås på EU-nivå, och inte på nationell nivå.

EESK föreslår att man överväger gemensamma strategier för undergrupper av medlemsstater eller aktörer baserade på deras energimix och metoder för gränsöverskridande energiutbyte. Denna regionala samordning skulle bidra till att göra de berörda medlemsstaternas energival mer enhetliga och öka försörjningstryggheten. I dessa grupper skulle länderna dessutom kunna utnyttja varandras resurser på bästa sätt, både när det gäller förnybar energi och när det gäller elproduktion från andra energikällor.

EESK föreslår att dessa grupper ansvarar för att välja sin energimix och sitt infrastrukturnät. Enhetliga och sammanlänkade energigemenskaper skulle därmed kunna inrättas på regional nivå. Fördelen med dessa sammanslutningar är att liknande marknadsvillkor skulle gälla i de olika medlemsstaterna (energipriser, subventionering av förnybar energi, förhållandet till konsumenterna osv.).

En av de politiska strategier som med framgång harmoniserats i vissa regioner i Europa visar att harmoniseringen av de politiska strategierna tydligt påverkar integrationen av marknaderna: Det handlar om sammankopplingen av marknaderna för tilldelning av överföringskapacitet. En priskoppling mellan olika länder gör det möjligt att skapa ett enda handelsområde – och följaktligen också zoner med enhetliga priser – när sammanlänknings­kapaciteten inte begränsar den gränsöverskridande handeln. Den bidrar till att skapa en gemensam europeisk marknad för elektricitet. Nord Pool Spot införde 1993 "price splitting" och 2006 tillämpades för första gången priskoppling mellan Frankrike, Belgien och Nederländerna. Med tiden kan dessa marknadsvillkor komma att erbjuda konsumenterna ett spektrum av transeuropeiska val.

EESK uppmärksammar de ekonomiska möjligheter som dessa makroregionala grupper kan ge medlemsstaterna, särskilt stordriftsfördelar och den industriella utveckling som genereras av förnybara energikällor.

EESK påpekar att kommittén är för en diversifierad och hållbar energimix. De nationella valen måste vara förenliga med gällande lagstiftning och EU:s mål. EESK insisterar på att dessa val inte bör få oproportionerligt negativa konsekvenser för ekonomin, miljön eller samhället. EU bör i denna anda utforska nya energikällor, t.ex. skiffergas, efter ett brett samråd präglat av öppenhet med företrädare för det organiserade civila samhället, för att undvika risken för skiljaktigheter mellan de nationella strategierna.

 

Främja EU:s konkurrenskraft: slå samman och öka de finansiella resurserna

Gemensamma forskningsinsatser mellan medlemsstaterna och energimarknadens aktörer bör uppmuntras, och på forskningsområdet behövs det nätverk och sammanslutningar, i synnerhet på området förnybar energi och utsläppssnål teknik, t.ex. genom tekniska forskningsplattformar.

Med tanke på de betydande investeringar som krävs och de budgetåtstramningar som för närvarande görs, bör de tillgängliga medlen koncentreras till de största utmaningarna. Det är viktigt att stärka kopplingen mellan finansiering på nationell nivå och på EU-nivå. Detta kan innebära att medlemsstaterna riktar in sitt nationella forskningsstöd på projekt som är knutna till EU:s mål.

Det är lämpligt att undersöka om en konsolidering av de finansiella resurser som finns tillgängliga för infrastruktur och forskning skulle göra finansieringen mer effektiv. Detta skulle kunna innebära att man anslår fasta belopp till energiprojekt inom ramen för olika finansieringsprogram på europeisk och nationell nivå.

Om en utvärdering i detta avseende ger ett positivt resultat skulle användningen av euroobligationer för finansiering av projekt kunna vara ett effektivt sätt att öka resurserna för att främja forskning och utbyggnaden av förnybara energikällor och infrastruktur.

Det är viktigt att EIB:s lån prioriteras på ett bättre sätt när det gäller EU:s centrala infrastrukturprojekt. De investeringar som de makroregionala grupperna av medlemsstater gör borde berättiga till lån från EIB.

En övergripande och samordnad insats för förnybar energi skulle kunna hjälpa EU att ta sig ur den rådande ekonomiska krisen. Tillgången till energi till ett rimligt pris är en viktig ekonomisk konkurrensfaktor. Fördelarna skulle vara många, bland annat nya arbetstillfällen, kompetens och återindustrialisering inom EU. Projekt för att upprätta supernät eller utveckla och använda intelligenta nätverk skulle kunna lämpa sig för ett utökat industri- och innovationssamarbete på EU-nivå.

 

En energipolitik för alla

Ett av målen för EU:s gemensamma energipolitik måste vara alla medborgares tillgång till energi, utöver integrationen av marknaden.

Ett skäligt och transparent energipris gör att företagen kan växa och investera. Överkomliga energipriser uppnås genom effektiva beslut, en inre energimarknad som är integrerad och medger insyn samt ökade kontrollbefogenheter för lagstiftare på nationell nivå och på EU-nivå.

Konsumenterna har visserligen tilldelats vissa rättigheter genom EU-lagstiftningen men saknar ofta kännedom om dessa rättigheter och har föga nytta av dem. Kommittén anser att de behöriga myndigheterna och energileverantörerna systematiskt bör informera slut­konsumenterna om deras rättigheter. EESK kräver att rapporter om tillämpningen av konsumenträtten regelbundet offentliggörs på nationell nivå. Vid behov skulle ytterligare åtgärder kunna vidtas för att säkerställa en god tillämpning av konsumenternas rättigheter.

Vintern 2010/2011 drabbades mellan 50 och 125 miljoner EU-medborgare av energifattigdom (beroende på vilken definition som används). Problemet drabbar de minst bemedlade och dem med sämst boendeförhållanden, som ofta har dåligt isolerade bostäder och inte ens kan betala de rabatterade elpriser som införts i vissa medlemsstater. Förutom en nödvändig EU-insats för att förbättra energieffektiviteten och minska efterfrågan föreslår EESK en ny debatt om hur solidaritetsmekanismerna kan stärkas i samtliga 27 medlemsstater för att bekämpa energi­fattigdomen. Till att börja med behövs det en gemensam definition.

Med en "europeisk pakt för energisolidaritet" skulle man således kunna befästa den strategiska och livsviktiga aspekten på energi (tillgänglighet, rimliga avgifter och priser, förutsägbarhet, pålitlighet och ursprung). Ett sådant socialt skydd på energiområdet i EU skulle visa att unionen handlar om medborgarnas intressen. Det skulle ingå i insatserna för att öka den sociala harmoniseringen, som behövs för att stärka den europeiska integrationen och göra den meningsfull igen. Det måste omsättas i konkreta åtgärder på lämplig nivå.

 

Stärka den yttre dimensionen i EU:s energipolitik

EESK instämmer i förslaget från tankesmedjan Notre Europe när det handlar om att skapa en europeisk inköpsgrupp för gas om de stater och företag som deltar får en bättre förhandlingsposition, större försörjningstrygghet och mindre prisvolatilitet, samtidigt som konkurrensreglerna respekteras. Samarbetet kan tas ett steg längre med en europeisk struktur för gasförsörjning och eventuellt för andra fossila bränslen.

Rådet bör ge kommissionen mandat att på EU:s vägnar förhandla om energiavtal med tredjestater i de fall då flera medlemsstater påverkas. EESK ser positivt på rådets beslut att ge kommissionen i uppgift att i medlemsstaternas ställe förhandla om avtal med Azerbajdzjan och Turkmenistan om gasleveranser via den transkaspiska gasledningen. Under liknande omständigheter uppmanar EESK rådet och kommissionen att tillämpa detta tillvägagångssätt på fler områden.

EESK rekommenderar att kommissionen noggrannare övervakar de nationella energiavtal som sluts med tredjeländer. Kommissionen bör kunna utvärdera avtalen med avseende på deras konsekvenser för EU som helhet, oavsett om de är positiva eller negativa (yttrande TEN/464).

EESK rekommenderar att man vidtar åtgärder för utveckling och partnerskap med Euromedländerna och EU:s grannländer i öst. Detta skulle göra det möjligt att diversifiera och trygga EU:s energiförsörjning (t.ex. från förnybara energikällor med hjälp av projekten Desertec, Mediterranean Ring, Mediterranean Solar Plan och Medgrid) och att hjälpa EU:s samarbetspartner att utnyttja sin potential. EU skulle kunna bidra med tekniskt bistånd, sakkunskap och kompetens i fråga om utformning och ledning av projekt (yttrande REX/329).

EESK anser att den europeiska energigemenskapen och övergångsåtgärderna bör ha en tydlig extern dimension som främjar utvecklingsländernas tillgång till energi. Dessa länder måste få hjälp att producera den energi som de behöver men de måste också kunna exportera den till Europa för att finansiera sina investeringar.

EESK har tagit del av rådets (transport, telekommunikation och energi) slutsatser av den 24 november 2011 om att stärka energipolitikens yttre dimension. Kommittén har också tagit del av rådets prioriteringar och håller fast vid sin begäran om en bättre integrering av energipolitiken, åtminstone systematiska överläggningar innan beslut fattas. När det gäller metoden förespråkar kommittén i alla de fall där detta medför ett mervärde en gemensam strategi i nära samarbete med medlemsstaterna.

 

Det civila samhällets deltagande

Det är oerhört viktigt att medborgarna involveras i debatten om energifrågorna, med beaktande av miljöfrågornas betydelse, omfattningen på de nödvändiga investeringarna, de politiska beslutens följder för samhället och konsekvenserna för vår livsstil samt med tanke på att det måste finnas ett stöd från allmänheten. EU:s medborgare har rätt till tydlig och öppen information om de beslut som fattas på energiområdet på europeisk, nationell och regional nivå. De nationella ekonomiska och sociala råden har en viktig funktion att fylla i det sammanhanget. Det behövs informationskampanjer och samråd om de stora utmaningarna på energiområdet i EU. Tonvikt måste också läggas på energieffektivitet.

Medborgarna måste också regelbundet få möjlighet att uttrycka sin åsikt om viktiga politiska beslut. Samråd skulle kunna anordnas på lämplig nivå. EESK genomför sedan ett flertal år tillbaka sådana samråd på EU-nivå (bland annat i fråga om kärnkraft samt avskiljning och lagring av koldioxid). Nationella, regionala och lokala myndigheter uppmanas att organisera ett brett samråd med det civila samhället.

EESK föreslår att man inrättar ett europeiskt forum där det civila samhällets företrädare kan följa utvecklingen i energifrågor. Detta forum skulle bedriva ett nära samarbete med EU:s institutioner och träffas regelbundet för att bidra till ett flerårigt program för en integrerad energimarknad. Det skulle kunna samla europeiska och nationella organisationer som är aktiva på energiområdet. Detta forum skulle kunna tillfrågas om utformningen av EU:s energinät, övergången till ett koldioxidsnålt system fram till 2050 och de ekonomiska och sociala frågor som följer av den utvecklingen. Dess medlemmar borde också ha tillgång till lämplig information som de skulle kunna föra vidare till liknande organisationer i medlemsstaterna.

Att vinna allmänhetens acceptans för energivalen är ytterligare en utmaning (kärnkraft, avskiljning och lagring av koldioxid, vindkraft, högspänningsluftledningar osv.). Med deltagande följer också ansvar. EESK, som för närvarande innehar ordförandeskapet för arbetsgruppen "Insyn" i Europeiska kärnenergiforumet, skulle kunna bidra till öppen information till medborgarna och till en dialog med medborgarna via kommitténs webbplats (sprida goda metoder, följa upp initiativ och samarbetsprojekt, bidra till sektorns utveckling, samla in synpunkter från det civila samhället inför debatterna i forumet för det civila samhället om energi och vidarebefordra dessa synpunkter till beslutsfattarna). EESK uppmanar Europeiska kommissionen och medlemsstaterna att ge medborgarna relevant information via neutrala och objektiva kanaler. Det civila samhällets organisationer och samrådsforumen har en oerhört viktig uppgift i det avseendet.

 

Planer för en möjlig institutionell utveckling på längre sikt

Slutmålet är fortfarande att skapa en europeisk energigemenskap. Eftersom det kan vara svårt att få de 27 medlemsstaterna att gå i samma riktning, skulle mer långtgående samarbeten mellan medlemsstater, framför allt på regional nivå, kunna påskynda utvecklingen. Dessa åtgärder bör dock inte vidtas i strid med EU:s lagstiftning eller övriga åtgärder, vilket man bör se till genom att fortlöpande samråda med EU-institutionerna och göra dem delaktiga. Vid behov skulle man kunna inrätta mer formaliserade mekanismer.

EESK rekommenderar att man senast 2014 utvärderar de framsteg som har gjorts med stöd av artikel 194 i EUF-fördraget och då undersöker om förändringar är nödvändiga, mot bakgrund av de mest ambitiösa förslagen i detta dokument. För en eventuell ny institutionell ram skulle man kunna låta sig inspireras av EKSG-fördraget. En ny institutionell ordning och tillhörande regelverk borde kunna införlivas med EU:s struktur, om medlemsstaterna beslutar det.

Bryssel den 18 januari 2012

Källa: http://www.eesc.europa.eu

____________________________________________________________________________________

Kristofer Blockhammar - Affärsområdeschef Skandinavien

Kristofer Blockhammar ser fantastiska framtidsutsikter och en enorm marknad för LED & LED´s innovativa produkter och system. Han har lång erfarenhet av att arbeta med energieffektiva produkter och system. Den tekniska utvecklingen har kommit långt och belysningsystemen är så effektiva att en investering i produkterna och systemen ger en mycket tilltalande pay-back tid. Den här tekniken kommer att ytterligare utvecklas och sannolikt tillämpas på många områden.

Direkt: +46 (0)73 679 35 50

E-post: kristofer.blockhammar@ledochled.se